Körsbärspris

Via Holly Hock har jag begåvats med ett körsbärspris. Motivering: "för att hennes idé om vad en bokhandel kan vara är så bra! Och jag blir så himlans ressugen."
Tack, tack! Precis! Kan ju bara instämma. Är inte så lite stolt över att jag genomfört denna min idé och - håller ut!

Min uppgift är nu att "berätta om tre favoritförfattare och någon bok de skrivit, och skicka utmärkelsen vidare till fem andra bloggar". Aj, aj! Favoritförfattare? Nej, någon sådan har jag inte - det finns alldeles för många bra för att jag skulle vilja peka ut någon särskild. Just nu är jag väldigt nyfiken på:

• Mario Vargas Llosa. Trots att jag fått ett sådant gubbigt intryck av årets nobelpristagare ska han få en chans.  
• Kristian Lundberg: Yarden, som en kollega berättade om igår. "Boken är tunn (bara 140 s) men innehållsrik och passar bra att läsa mellan skrivningsrättande-varven så här i slutet av terminen. Den utspelar sig dessutom i närmiljön, nämligen i Malmö hamn," löd motiveringen. I går läste jag i Sydsvenskan att Kristian Lundberg i mars kommer med en "uppföljare", "Och allt ska vara kärlek", en titel som gör mig nyfiken.
• Ja, och så måste jag förstås läsa Spill av Sigrid Combüchen, boken som fick Augustpriset igår.

Fem bloggar jag gärna läser är:
Ingrids boktankar, för att hon är så enormt beläsen och klok - och så frikostigt delar med sig av sin visdom.
     Att tittta in till Fröken Tjatlund piggar alltid upp. Nu har Fröken redan fått utmärkelsen från annat håll och jag knycker gladeligen hennes formulering: "de behöver inte alls känna sig tvungna att själva agera. Bara den som vill och känner sig manad."
     Christermagister ger mig distans till den del av mig som jobbar i skolan.
     Jag gillar också Freedomtravel som på ett så fint sätt skriver om både resor och böcker. Dessutom kan man få bra middagstips där.
     Skulle allmän såsighet infinna sig piggar jag upp mig med ett besök på Salveo Health. Det räcker att läsa - jag lovar!

Bokfrågornas ABC del 22

I Bokfrågornas ABC del 22 hos enligt O har turen kommit till V:

Väder är centralt i vårt avlånga land. Vissa dagar har vi fått pröva på alla årstider under samma dag. Har du läst någon bok där vädret har stor betydelse?

Jag måste säga att i Claudie Gallays Brottsjöar, som utspelar sig vid franska Atlantkusten är vädret av avgörande betydelse. En plötslig storm då du befinner dig till havs kan innebära döden. I den här romanen är det inte bara vädret utan en släckt fyr som är upphov till den konflikt romanen bygger på. En härlig roman att sjunka in i nu när höstmörkret sänker sig.

Berätta om en bok som faller inom den ganska spretiga genren världslitteratur! Vad tycker du förresten om att kalla det en genre?

Jag skulle nog definiera världslitteratur som litteratur som läses runt om i världen. Jag tänker på Strindbergs Fröken Julie eller Dostojevskis Brott och straff.

Har du läst någon bok som utspelar sig i eller vid något av världshaven?

Nyss nämnda Brottsjöar platsar även här. Jag tänker också på ön Raga, en av öarna i ögruppen Vanuatu i Stilla havet, som J.M.G. Le Clézio så fint beskriver i boken med samma namn. Också denna bok är en lite pärla som kommit bort i den alltmer kommersialiserade bokfloden.

Vänskap är viktigt. Det är också ett vanligt tema i böcker. Vilken bok har du läst som berättar om en speciell vänskap?

En fin vänskap växer fram mellan de tvåpojkarna i Håkan Nessers Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Funderar på böcker med kvinnlig vänskap men går just nu bet.

Uppåkra

Studiebesöket på Historiska museet igår, i Skåneguides regi, var fascinerande. Visst har jag läst om Uppåkra tidigare (och besökt utgrävningarna),  men allteftersom utgrävningarna framskrider får man mer kunskap. Nu vet man till exempel att Uppåkra under "storhetstiden" 200 e.Kr. - 900 e. Kr. hette "Lunden" och alltså var föregångare till Lund. Tidigare har man inte vetat var exakt just den här "lunden" legat. Betydelsen "lilla London" har också cirkulerat. Då Harlad Blåtands ätt tog över makten i Danmark behövdes en ny kristen stad. Nuvarande Lund grundlades.

Arkeologerna har hittills - det finns massor kvar att gräva ut - koncentrerat sig på området kring templet, en 15 m lång och 6 m bred byggnad som udner hela perioden ovan legat på exakt samma plats (portkläppen i original finns på museet). Nu har man också löst mysteriet med de många pyttesmå guldgubbar/-gummor man hittat där. Dessa föreställer Oden och Freja och har, enligt vår guide museichef Per Karsten, förmodligen fungerat som ett slags juridisk handling vid till exempel arvsskiften och giftermål.

Källa: http://www.uppakra.se/backup/foremalen.htm

Att livet på den här tiden var internationellt vittnar det mest värdefulla fyndet om: en enormt vacker konstfullt utformad skål, som förmodligen använst i liturgiska sammanhang, kommer från Krim. Tillhörande bägare har tillverkats i Uppåkra, som , enligt vår guide, också var designcentrum.

Liknande fynd finns i Gamla Uppsala - det är hög tid att jag tar mig dit! Får bli ett av mina sommarprojekt.

Höstvandring Pamplona-Logroño

Etapp 2 på projekt Mot Santiago de Compostela är nu avklarad. I år blev det fyra dagars härlig vandring på sträckan Pamplona-Logroño.

De första dagarna hängde regnet i luften och under- och regnställ plockades fram. Sista dagen var det solkrämen och solhatt som gällde. Vi följde de sträckor som rekommenderas i guiden A Pilgrim´s guide to the Camino de Santiago, dvs. vandrade 22 +21+22+28 km. Landskapet böljade fram bland stora plöjda fält och man kunde bara gissa vad som odlats där. Potatis? Vete? Majs kanske? Närmare Logroño tog vinodlingarna överhand och vi kunde till och med plocka på oss en och annan kvarglömd "Rioja-druva".

För oss var det här precis lagom dagsetapper - det var först sista dagen som träningsvärk och ömma fötter gjorde sig påminda. Tack vare de relativt korta sträckorna de första dagarna kunde vi ta det lugnt och ändå komma fram vid 4-tiden, vilket innebar många timmars tid för cafébesök, läsning och sedan, framåt halv 9, middag. För mig är detta ett perfekt sätt att ladda batterierna på.

Tyvärr tog böckerna slut och rastlösa jag fick lusläsa en tysk tidning på flyget hem. Nästa år tar jag med mig tre romaner (eller tjockare sådana). Jag började med Sofie Oksanens hyllade Utrensning, en bok som motsvarade förväntnignarna till fullo. Jag njöt av det uttrycksfulla språket och drogs med i den skickliga kompositionen. Dessutom föll Estlands historia lite mer på plats. Min äldsta dotters farfar kom som 19-åring som flykting från Estland till Sverige strax efter andra världskriget. Efter skilsmässan från farmor ryktades det om attt farfar varit nazist. Jag förstår precis, så kan det mycket väl ha varit. Ville man inte vara ryss, var enda alternativet att stödja tyskarna. Det är i alla fall den bild jag får av Oksanens bok. Romanen sträcker sig in på 90-talet, tar upp problemet med trafficking och ger på så sätt fin historisk överblick.

Därefter förflyttade jag mig till Vietnam (den Santiago de Compostela-relaterade litteraturen känner jag mig klar med) med hjälp av Karin Alfredssons Kvinnorna på 10:e våningen. Enligt O skriver varmt om boken och jag kan bara instämma. Romanen karakteriseras på omslaget som dokumentärthriller och precis som Oksanen väver Karin Alfredsson fint in både vietnamesisk historia och nutid. Vietnamkriget, sexturismen, handel med nyfödda barn, mäns och kvinnors villkor är några av ingredienserna. Alltihop ovanligt snyggt förpackat.

 Slimmad packning: 6,5 kg.

 Den vackra medeltida bron Puente de Arga i Puente la Reina

 Vacker portal till klostret i Irache. Stilen påminner om den i Lunds domkyrka.

Mot Logroño.