Brottsjöar av Claudie Gallay

Jag har inte deltagit i tegelstensutmaningen, men känner mig mycket nöjd med att ha läst ut en mindre sådan: Brottsjöar av Claudie Gallay. I början störde jag mig på de korta meningarna som jag tyckte bromsade upp tempot, men efter ett tag njöt jag verkligen av att få befinna mig länge i boken, att få umgås med personerna och verkligen få lära känna dem och den miljö de lever i.

Huvudpersonen, en ung kvinna, har - av en anledning som först senare avslöjas - lämnat allt och kommit till den här byn för att räkna fåglar och det är just fågelliv, fiske och det farliga livet på och nära havet som står i centrum för berättelsen.  Författarinnan tycks nämligen väl bekant med det karga livet vid den franska atlantkusten i Normandie - jag placerar byn där allt utspelas till trakten av La Hague och just miljöskildringen kommer att stanna kvar länge i mitt minne. Allusionerna på Jacques Prevért förstärker stämningen och gör miljön extra "fransk".

Recension finns här och här.