En annan resa

Hade jag läst Rom - och floden som delar staden när jag besökte Rom för ett par år sedan hade det blivit en helt annan resa! Naturligtvis ville jag se Michelangelos Pièta, men med den här boken i handen hade jag också letat reda på Stefano Madernos skulptur Santa Cecilia i basilikan med samma namn. Författaren låter en konstvetare beskriva skulpturen av martyren Cecilia på ett så levande och fascinerande sätt att man bums vill se den.

Tre var såren enligt legenden, tre gånger stod hennes huvud emot bödelsyxan och i tre dagar överlevde hon, så att de människor som kom för att besöka henne blev en massa. Tre är det tal som hennes fingrar visar i all evighet, som ett skrik av smärta under dödskampen (s. 142).

Källa: http://www.wga.hu/

Och - visst, jag bodde i stadsdelen Trastevere, men inte visste jag att den här delen av Rom alltid förknippats med utanförskap. Det var här de första kristna gömde sig, det var här 70-talets antigrupper samlades och det är här soppköken idag är flest.

Författaren, Sandra Petrignani, själv bosatt i Rom, utgår från floden Tibern och precis som floden flyter berättelsen om staden fram. I samtal med olika i Rom bosatta personer, oftast promenerandes, förmedlar hon stadens både förgångna och nutida atmosfär - och det utan en enda bild.

Nya förlaget Laurella &Wallin säger sig satsa på reselitteratur som "känns" och det är precis så det är - Sandra Petrignani lyckas verkligen förmedla stadens röst, ja man skulle kunna säga: dess själ.

Ibland

Ibland visar sig livet från sin ljusaste sida. Fick ett mejl idag: "AgnesiLund, varmast möjliga tack för din i alla tider snabbaste bokleverans - hann ju knappt beställa den förrän Antonio Tabbucchis "Påstår Pereira" låg på golvet innanför dörren."

Lite senare var det en elev som vände sig om i dörren - efter att ha konstaterat att han nyss bevistat sitt livs sista tysklektion - : "Vilken rolig kurs!"

Ja, ja. Det händer inte var dag i skolans värld . . . .

Språkläger i Rakari

Har just kommit hem efter fyra dagars intensivt umgänge med tysklärare och tyskstuderande från Baltikum - och Sverige. Jag hade nämligen fem fantastiska ungdomar med mig härifrån. Vi bodde på fin anläggning 8 mil utanför Riga med 300 m till havet. Det hela gick ut på att eleverna skulle få träna inför den muntliga delen av DSD-provet, ett prov som består av fyra delar och som berättigar till studier vid tyska universitet. Allt var ypperligt organiserat med både hårt arbete och rolig fritid. Eftersom det här testet ska genomföras på min skola till hösten blev det fin fortbildning för min del. Det faktum att jag delade rum med en litauisk kvinna gjorde att jag fick ta del av en hel del 1900-tals historia "live". Oerhört intressant och tankeväckande. Under våra samtal drog jag ofta paralleller till Sofis Oksanens roman Utrensning. Även om denna speglar estniska öden överväger likheterna.Till alla som ännu inte läst den: Gör det!

Fick bara några timmar i Riga före hemresan men staden gav mersmak. Har också under vistelsen haft god nytta av Pär Lindströms bok Lär känna Letland.

Sverigeporten i Riga.